Hur mycket ska barnbarnen stå ut med...

En mormor undrar idag hur mycket hennes barnbarn ska stå ut med när föräldrarna ska utveckla sig själva genom att flytta runt och byta partners och det ena med det andra. Ungen får flytta emellan och ska finna sig i allt vad föräldrarna hittar på för att själv må bra.

Just i såna fall är det så svårt att vara mormor (eller farmor, farfar, morfar...), först ska man förstås vara stöd för sina egna barn så att de mår bra. Men barnbarnen tar allt mer utrymme vartefter de kommer till och de egna barnen blir vuxna.

Då kommer frågan direkt - hur mycket ska/får man lägga sig i. Den primitiva känslan blir att ta barnbarnet bort från de omogna föräldrarna, men så enkelt är det inte alls. Men nog är det tragiskt att barnen ska behöva vara de mogna och ta ansvar och faktiskt lida för att föräldrarna inte lyckas.

Självklart fungerar inte alla äktenskap och ibland är det nödvändigt med den skilsmässa. De flesta av oss har antingen gått igenom en själva eller upplevt det på nära håll. Det är int enågon lätt situation.

Men när barnen ska behöva hålla på och åka runt på olika ställen med nallen under armen så tycker jag att det har gått för långt. Tänk om det vore så att det var barnen som hade en bostad och föräldrarna flyttade runt sina prylar varannan vecka. Hur mycket bättre vore inte det för barnen? Jag tycker att det är en intressant fråga att diskutera. Samtidigt förstås finns frågan om hur mycket man kan/ska lägga sig i.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, barn, föräldraansvar, barnbarn, skilsmässor, föräldrar, mormor, farmor, farfar, morfar, vårdnadshavare, politik, moderaterna, regeringen, samhälle

Varför kan inte ungarna gifta sig...

Många unga barnfamiljer har bundit upp sig med hus och andra stora investeringar. För att inte tala om barnen. Men gifta sig vill de inte - man blir så bunden då är ofta argumentet.

Men tänk om något händer, olyckor kan man int evärna sig mot. Om man inte är gifta med varandra då så ska barnen ha ut sin del av tillgångarna soms edan sätts på ett förmyndarkonto. Den kvarvarande föräldern måste kanske lösa ut barnens del. Dessutom har man inte som förälder rätt att ta hand om sina egna barn fullt ut eftersom de med automatik då får en förmyndare.

Fler unga barnfamiljer borde fundera på giftermål tycker jag. Bunden är man minsann ändå om man satsat några år tillsammans och skaffat bostad och diverse. Det räcker inte att båda står på kvittot.

För alla oss som har barnbarn...

Den här bloggen vill ge utrymme för oss som passerat våra egna barn och genom dem fått glädjen att se en alldeles ny generation växa upp - våra barnbarn. Här kommer att diskuteras olika tankar kring hur det är att ha barnbarn, hur det är att vara mormor, farmor, farfar och morfar. Många av oss är dessutom extramor- och farföräldrar på olika sätt. Familjer ser inte likadana ut som förr. Vi behöver snacka om saken.

Vad ska vi ge barnen i present? Vilka IT-prylar är värda att lägga pengar på, hur sparar vi till barnbarnen. Hur mycket kan vi egentligen lägga oss i? När ska vi hålla oss undan?

Framförallt handlar detta förstås om barnbarnen och de glädjeämnen och möjliga problem vi kan uppleva med den rollen. Barn behöver vuxna och har inte föräldrarna tid så får vi träda in. Låt oss göra detta till en tummelplats för barnbarnsglädje och dela med oss av tips till varandra…