Aldrig får man vara ensam...

När jag fick mitt första barnbarn för åtta år sedan så kände jag att det var en riktigt viktig grej det här med att vara mormor. En fantastisk grej. På många sätt. Jag byggde då i mina tankar upp en tidning för att kunna fylla den med sådant som kunde intressera just far- och morföräldrar. Jag och en kollega registrerade namnet Små och Stora Barnbarn hos PRV.

Jag registrerade samtidigt webadresser förstås för här skulle vi ut på nätet också ty det är min självklara tummelplats och har alltid varit. En kompis, också journalist och jag drog upp riktlinjerna... sen satte vi igång och sökte samarbetspartners. Ingen tände på idén, den var för tidig helt enkelt... Då.

Nu ser jag med glädje att det startats en hemsida för mor- och farföräldrar och lustigt nog startade jag själv denna blogg häromdagen. Jag trodde att jag fortfarande var ensam om idén. Men icke, så är det aldrig...

I vår affärsidé stod det nästan ordagrant samma sak som underbarabarnbarn.se nu presenterar som sin idé. Jag tror att det håller. Så alla mor- och farföräldrar välkomna ut på nätet och diskutera den underbara rollen, nu är vi igång på flera håll.

Att få barnbarn är som att få barnen igen och det är nog samma känsla vilken av far- eller morföräldrarollerna man än får. Barnbarnen, wow. Nu har vi tid också. Så kom igen här på bloggen och diskutera om barnbarnen och om vår roll i den härligheten.

(DN)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, barnbarn, mormor, morfar, farfar, farmor, familjerelationer, familj, barn, barnbarnsbloggen