Oj vilken tragedi...

Tänk att vuxna kan tappa besinningen så att de börjar misshandla en två månader gammal bebis. Det är verkligen inte OK och visst kan man ana en tragedi bakom det hela. Familjen har inga barn sedan tidigare och är inte kända hos polisen. Nu har läkarna anmält föräldrarna och det var nog bra för alla inblandade. Även om det får konskevenser så är det just det som är meningen. Man får inte slå små barn, inte slå barn överhuvudtaget. Vi får hoppas att föräldrarna får hjälp också.

Ett av mina barnbarn skrek dygnet runt när han var liten. Det gick bara inte att få tyst på ungen. Mormor ryckte ut och skulle hjälpa till förstås dels för att föräldrarna behövde få lite avlastning men naturligtvis också för att visa hur det går till när man tar hand om barn som skriker. Nåväl det gick rejält åt pipan, det var ungen bestämde och han tänkte skrika. Inget hjälpte, vyssan lull, dras i barnvagn, klappa lite på magen, klapp på rumpan, hålla över axeln, hoppsan där kom det lite vällingspya på fina jumpern ja. Så där gick jag runt runt i flera timmar tills föräldrarna kom tillbaka och det var dags för lite amning. Då smet jag faktiskt och tänkte att det är ganska skönt att vara mormor på många sätt.

Nåväl kolikmagen gick så småningom över, det brukar göra det...

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om barnbarn, barn, misshandel, kolik, föräldrar, mormor, samhälle, baby, farmor